När Gud leder

Jag är så tacksam till Gud. I januari i år fick Fredrik och jag ett bibelord när vi bad till Gud för året som låg framför. Det var Psalm 121 och där står det så här:
"Jag lyfter mina ögon upp till bergen. Varifrån skall min hjälp komma? Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord. Inte skall han låta din fot vackla, inte slumrar han som bevarar dig. Nej, han som bevarar Israel, han slumrar inte, han sover inte. Herren bevarar dig, Herren är ditt skydd på din högra sida. Solen skall inte skada dig om dagen och inte månen om natten. Herren skall bevara dig från allt ont, han skall bevara din själ. Herren skall bevara din utgång och din ingång till evig tid."

2011 har hittills bjudit på 8 innehållsrika, välsignade och stundvis lite tuffa månader..och vi har verkligen konkret upplevt hur det här bibelordet har burit oss. Så mycket som har hänt,så många viktiga beslut vi har tagit och stundvis har vi inte vetat någonting om framtiden, vart vi ska bo,vad vi ska jobba med, vilken församling vi skall vara med i...etc.

När man går igenom tuffa perioder så ställs man alltid inför ett val, antingen så stressar man ihjäl sig och försöker klura ut allt i egen kraft hur situationen ska lösas. Eller så ödmjukar man sig inför Gud, går ner på sina knän och ropar till Gud om hans vägledning..Ju mer man vandrar med Gud, desto mer lär man känna Honom, hans natur och hur han är. Det kanske låter jättekonstigt för en som inte brukar be till Gud. Men det är underbart att veta att Gud aldrig kommer försent,att han alltid bär en, även om alla omständigheter runt omkring ropar det motsatta. Gud har ju så många olika namn, Jahve (Jag är Herren), El Shaddai (Allsmäktig), Abba (Fader), El Elyon (Gud den högste), Adonai-jireh (Gud förser)osv. Detta är bara några exempel på Guds natur. Gud har verkligen visat sin omsorg för oss på så många olika sätt, han har sänt underbara vänner i vår väg,han har försett med arbete, boende..mm

Ett annat bibelord som lett oss de här året är Jeremia 31:9 ..."Men jag skall leda dem där de går bedjande fram"
Det här bibelordet säger tre viktiga saker.
1. Gud leder oss
2. När vi ber
3 Och går!

Jag tror att det är väldigt viktigt att vi inte går runt och t.ex hoppas på att typ en ängel ska ropa från himlen och deklarera: "Rebecka, du skolen gå till höger och sedan skall du ta vänster och sedan skall jag sända ett vattenfall som ett tecken på att du gått rätt" eller nåt i den stilen. Visst kan Gud tala väldigt konkret och specifikt i vissa situationer, det förringar jag inte. Men Gud har ju gett oss en egen hjärna att tänka med! Jag tror att Gud vill avända vår hjärna och vårt sunda förnuft, det är ju han som har gett oss detta. Jag tror verkligen inte det ligger något minsta "andligt" i att totalt sluta tänka..Däremot tror jag inte att man bara kan förstå Gud med sitt förnuft, det är något man måste uppleva i tro. Men dessa saker utesluter inte varandra.

Poängen är i alla fall att jag tror att det är viktigt att vi alltid håller oss i rörelse när vi inte vet exakt hur vi ska göra. Vi ber till Gud samtidigt som vi går åt ett visst håll och skulle det vara uppåt väggarna fel, kommer Gud att uppenbara det.

Detta blev nästan en predikan..det var inte tanken:)
I alla fall så har vi två roliga saker att berätta men det kommer i nästa inlägg när allt är klart :)(obs, så ingen får för sig..jag är inte gravid :) Det blir inte förrän om några år framöver! :)

Superlegs

Japp, här har det varit dött ett tag nu..! Dags att ta tag i bloggandet. Veckorna rusar iväg och nu är sommaren snart över..lite vemodigt men samtidigt så skönt att hösten kommer och man verkligen kan vända blad, med allt vad det innebär.

Lillan kan gå nu! 10 månader gammal.För 9 dagar sedan exakt var vi hemma hos några vänner och då tog hon sina första steg utan att hålla i sig. Det var som att trycka på en knapp och nu tultas det för fullt här hemma. Det är så fascinerande att se vilken superstyrka hon (tillsammans med alla andra bebisar såklart) har i benen, vilken vuxen kan på två röda ta sig raklång upp ifrån en "sitta på huk-position"? Om hon var vild innan är det dubbel fart på gummibenen nu vill jag lova..upp och ner,kryp, studs, hopp,släng,och bom! Dagarna i ända.

Nätterna börjar arta sig som sagt. Men bakslag dyker upp lite titt som tätt, ungefär som att "Kom ihåg att du är dödlig" som den där romerska slaven viskade i örat på kejsaren när han red igenom staden till folkets enorma jubel. Men allt det där underbara, ljuvliga,mysiga, gosiga och fantastiska det finns där också..hela hela tiden. Det är därför man orkar. Trots att ungen har superlegs.

ps. kan tyvärr inte ladda upp några blder, är något krångel nu igen..:(

Noah till Mamma Mu

Det börjar arta sig lite nu när det gäller sovandet för Celine. Hon har har faktiskt somnat själv i sängen några nätter nu utan att hon snuttar sig til sömns, vilket är ett STORT framsteg! Trodde nästan ett tag att jag skulle ha henne snuttande på mig tills hon börjar skolan..men nu skymtar ljuset i tunneln. Igår hade vi en härlig dag hos familjen Malkey, vi badade och grillade och bara umgicks.Supermysigt! Önskar att Fredrik kunde ha en lång semester så vi bara kunde ta det lugnt och slappa några veckor. Men men..det är en speciell tid nu och nästa sommar kommer det vara helt annorlunda.

Något som är nytt för i höst är att vår älskade Noah faktiskt ska börja förskolan!! Vi har ju länge inte vetat hur allt ska bli i höst och det vet vi fortfarande inte fullt ut men som det ser ut nu i alla fall så kommer vi bo kvar här ute. Jag hade ett jobbmöte förra veckan och jag kommer att börja jobba lite hemifrån om några veckor, vilket faktiskt´ känns jättebra. Fördelen med journalistyrket är ju att man kan skriva var som helst, när som helst. Det enda är väl att man gör en del interjuer och kanske måste ta sig till stan men det går ju an när det inte handlar om varje dag. I alla fall..så hade jag i våras,lite på prov, ställt Noah i kö till förskolan som ligger precis här där vi bor. Det var såklart helt fullt, och flera på kö före oss. Men så i förrgår ringde föreståndaren och sa att en pojke skulle flytta och all tre före oss sa nej till platsen! Vilket egentligen är otroligt eftersom det är ett väldigt populärt dagis. Så det innebär att Noah kommer att går 15 timmar i veckan och ha inskolning 12 september. Dagiset heter Mamma Mu och är ett privat dagis med små grupper. De lagar all mat ekologiskt och från grunden, har en jättefin lekgård, mitt ute i naturen och lärarna är fantastiska så vi är verkligen glada. Och dagiset ligger precis nedanför vår trädgård, så det kommer kännas väldigt tryggt att ha honom så nära.

Bilderna är tagna på Kolmården där vi var med Woods klanen i söndags. Det var en ljuvlig dag och Noah älskade att titta på alla giraffer,lejon,tigrar,delfiner,elefanter..listan kan minsann göras lång. Igår hade vi en skön kväll hos Ernesto och Maria och idag har Deborah varit här hela dagen.

Hon tog hände om Noah när jag var på tio månaders kontroll med lilla Cellis. Hon är 72,5 cm lång och väger 7500 gram..doktorn var väl inte så jättenöjd med vikten,tyckte hon kunde väga ett kilo till men hon är en sån envis liten pillemaja som bara äter i pyttesmå portioner när det passar henne. Hon är envis men jag är minsann envisare så nu blir det att trycka i henne gröt och välling vare sig hon vill eller inte! Men annars var de så nöjda med henne,hon går ju nästan nu,tar något steg och sedan ramlar hon,hon klappar i händerna, härmas när man pratar med henne och hon är otroligt aktiv och riktigt flyger fram över golv och möbler..tur att man är ung!