Juleljus

Så kom första advent och den började med att vi blev insnöade. Så det blev tyvärr ingen kyrka idag! Nu är det julpyntat och jag längtar efter en julgran, en sådan där riktig ädelgran som man kan pynta med stora röda kulor, massor med glitter och en snygg stjärna. Och alla julklappar under som Noah med tindrande ögon kan titta på. I verkligheten blir det kanske svårt med en gran då Noah lär plocka av allt pynt han kommer åt och gömma på diverse platser här hemma, som tvättmaskinen, skafferiet, under soffan..med andra ord de ställen han brukar gömma min mobil på. Igår hade vi alla mina syskon med respektive samt några vänner här på adventsfrukost! Vi fyllde våra magar med hemmagjord risgrynsgört (som jag lyckats få ihop utan att bränna), vörtbröd, julmuyst, glögg, pepparkakaor och ischoklad,

sjukstuga med guldlkant

Ja, magsjukan drabbade även undertecknad och det var ingen rolig upplevelse må jag säga!!Jag ska lämna detaljerna utanför men det är en riktigt djävulsk sjukdom det där. Jag hade sådana kramper så jag höll på att tuppa av och träningsvärk och ont i varenda muskel i två dagar efteråt. Och nu har lilla Noah älsklingen åkt på en öroninflammation med tillhörande feber och slemhosta i vanlig ordning så nog har föräldraskapet sina utmaningar.
Men jag ska inte sticka under stol med att det är vansinnigt härligt också.
Solstrålen celine klarade sig i alla fall och hon växer och växer. Hon har fått en enorm förkärlek till vår storblommiga fondvägg i vardagsrummet och jollrar förtjust varje gång hon ser dem. Ja faktiskt, varje gång! Det är som att trycka på en knapp så får man höra det där underbara förtjusta gurglandet som skickar ett lyckorus genom hela kroppen på en.
Igår skrattade hon för första gången på riktigt!Noah pussade henne och hon skrattade till flera gånger. Noah började också skratta av ren förvåning, han hade ju inte hört lillasyster låta så innan.Sådana stunder väger upp sömnlösa slemhostenätter!

Gå i ide

Då har magsjukan kommit till det woodska hemmet. När vi kom hem igår kräktes Noah otaliga gånger och det var sååå synd om honom,han hade så ont och var så ledsen. Lilla älsklingen! Men idag verkar han mycket bättre så det känns skönt, dock får man ju inte träffa folk nu på två dygn för att minimera smittorisken.Annars har det varit fullt upp med öppna förskolan, mammaträffar, babysång, kompisar på besök så det kan ju vara skönt att gå i ide ett par dagar nu och bara återhämta sig.
Har inte heller fått sova särskilt mycket,Celine och Noah har båda hållt mig vaken om vart annat på nätterna,så jag är ganska matt. Men det är inte klókt vad mycket extrareserver av energi man har när man väl behöver det. Den enorma kärleken till sina barn gör ju att man överlever allt, de är de bästa vitamininjektionerna man kan tänka sig...(Or not, barn bär ju med sig en hel hög av otäcka bakterier, men ni förstår vad jag menar, de är den bästa vitamnininjektionen för själen som gör att man orkar lite till)
Celine väger nu 5360 gram och är 55 cm lång.
Noah väger hela 13 kg och 560 gram och är90 cm lång.
Hittade en bild på Noah när han var bebis.Den andra bilden föreställer Celine.Lite lika tycker jag allt de börjarbli:)

Syskonkärlek!

Mammamys och barnskryt

I torsdags kväll var vi alla hemma hos nynäskompisen Sandra,Hannes, Nova-Lee och Lovisa för Sandra fyllde år. Riktigt mysigt! Det skiljer bara en månad mellan Nova-lee och Noah medan Lovisa är fyra men alla tre leker så bra ihop! I lördags fick vi ett spontant besök av mamma som har varit här några dagar. Det var mysigt att ha lilla mamsen här några dagar, Noah var så glad och ville att mormor skulle läsa bok. Sedan har vi fikat i massor! Eftersom morfar fyllde 80 år för några veckor sedan (något Fredrik och jag tyvärr missade)hade hon med sig farligt många brukar fulla med smarriga kakor.Yam!Men inte så bra för lilla mammamagen som nu snart måste väck. Tur att man ammar, jag inbillar mig i alla fall att det hjälper! Haha.
Skryt på barnfronten:
Celine är så charmig!Hon jollrar för fullt och ger ifrån sig överlyckliga små leenden när man pratar och gullar med henne. På Bvc sa de att det ÄR medvetna leenden. Konstaterar en stolt mamma!
Noah: Säger att till katt och ampa till lampa. Konsonanterna kommer förhoppningsvis tids nog.