Sjukstuga

Som rubriken lyder..de senaste två veckorna har inte varit så mycket mer spännande än så. Vi har åkt på någon riktigt otäck bakterie och alla utom jag har varit råsjuka. Jag har försök rodda ihop familj, bebis, jobb, sömnlösa nätter så nu är man rätt så slut...vi har turats om att vabba så att jag kunnat vara på kontoret lite. Amelie har mätts och vägts och låg för en vecka sedan på 8 kilo och 69 cm. Hon är en äkta liten solstråle och vi är verkligen så himmelskt lyckliga över att denna gobit finns i vår familj. "Amelie min lilla terapi" brukar jag ibland nynna när man är som mest slut, för hur trött man än är så räcker det med ett av hennes fantastiska leenden eller bubblande skratt för att energidepåerna ska fyllas på...<3

Stadiga damen

I

Sedan ett par veckor tillbaka har lilldamen både börjat vända sig och lärt sig sitta. Hon ser så rolig ut där hon sitter med sina underbara knubbiga ben och blickar ut över omgivningen - stolt som en tupp över att kunna sitta själv! Noahs läsande och skrivande går framåt - det här skrev han nu ikväll:

 Man blir ju så stolt!

Tacksam

Nyåret har vi firat med min familj nere i Småland. Vi har haft några mysiga dagar och bara varit...ätit massa god mat, gått promenader, spelat spel och pratat. Alla utom Joel, Carro och Benjamin har varit här. Vi träffade också morfar Sture, barnens gammelmorfar. Han spelade fiskespelet med barnen vilket var en hit! Jag är så tacksam för året som varit då jag fick både nytt jobb, översatte min första bok och fick en helt underbar liten ängel. Dessutom första riktiga året i vårt fina hus med så sköna grannar! Finns så mycket att vara tacksam för och ibland nyper jag mig lite i armen för att liksom förstå att det är så mycket som är bra. Visst kommer motgångarna, ibland  som en blixt från klar himmel, men då får man helt enkelt tackla dem på bästa sätt.. Att gå ner på sina knän, ödmjuka sitt hjärta och be till Gud om hjälp..